I över ett år har vi nu levt med en allergianpassad kost. Ibland är det svårt men oftast är det lätt. Lätt på grund av att vi känner hur bra det blir när man gör som man ska. Svårt när man inte kan styra över resten av världen, som kaféer och restauranger.
Man kan bli lite trött när man tänker på hur sjukt mycket gluten och mjölk som finns i allt, i tid och otid. Har du inte kikat efter det på innehållsförteckningar så kan jag säga att du inte ens kan ana på vilka skumma ställen du kommer hitta mjölk och gluten/vete när du väl börjar leta.
Hur som helst. Vi har fått en friskare familj som helhet samt välmående, lyckliga barn som kan ägna sig åt annat än att ha problem med magen och huvudvärk var och varannan dag. Det är värt allt.
Någon som har gått igenom något liknande, fast kanske lite mer utmanande ändå, är Camilla. Hon skrev en bok om det. En kokbok som vi nu använder med glädje. Den passar oss och vi kan anpassa den efter oss. Fylld av inspiration, begripliga recept och allergianpassat innehåll lär hon oss och andra mer än man tror är möjligt. Camilla är allergisk mot 77 (sjuttiosju) födoämnen. Fler än vi skulle undvika i vår familj.
I helgen gick Örebro bokmässa av stapeln och då var Camilla på plats med boken. Jag var där för att träffa henne, smaka på hennes godsaker och prata mat.
Det var roligt och känns skönt att fler än vi gått igenom detta. Och speciellt skönt att det har gjort en sådan stor skillnad även i hennes liv, till det bättre.
Camillas bok "Jag & min mage - en bibel för matallergiker och alla andra" går att beställa via hennes hemsida http://www.minmage.com bland annat.
Sen var det bara att gå hem och börja provbaka och provlaga. Som dessa matiga muffins från häromdagen. De gjorde sig mycket bra ihop med Nikkalouktasoppan på middagsbordet.
Ett år och lite till har gått. Vi ska nu börja prova oss fram för att se vilka livsmedel som kan fungera igen. Hittills mycket försiktigt och varsamt. Hur det än går med att återinföra allt vi har undvikit tidigare kommer vi aldrig se på mjölk och gluten på samma vis igen, Vete och komjölk göre sig knappt besvär hos oss. Vi klarar oss finfint utan. Och mår fantastiskt bra utan.
True story!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar