Helgen som var gick mycket i eldandets tecken. En årlig tillställning i Örebro är eld-, och ljusfesten som hålls vid Karlslunds Herrgård. På själva herrgården pågick en fest men runtomkring byggnaden och längst med svartån rörde sig människor i mörkret som smyckats med facklor och marshaller. Det är lika mäktigt varje gång. Desto svårare att fånga allt på bild. Men ändå försöker jag. Vi vandrade runt och tittade på lyktor och eldar, spöken och monster och köpte lite fika till barnen. I år var vi tidiga dit vilket innebar att vi var tidiga därifrån. Dessvärre missade vi några av de riktigt häftiga sakerna som eldslukaren tex. Nästa år kanske.
Lördagen gick åt att bomma igen stugan…som ni kanske vet. Vi eldade ute i trädgården, grillade korv och marshmallows.
I söndags gick vi lite försenat till minneslunden på den vackra kyrkogården. Vi stirrade förtrollat på alla ljus som tänts där för människor som är saknade. Vi tände två ljus, ett för varje sida i släkten. Barnen funderade lite på det där med döden, gravar och livet efter men vi kommer inte fram till så mycket. Lilla- e frågade, när vi gick därifrån: ”Varför måste man bli död?” Vi hade faktiskt inget bra svar på den frågan och våra tama förklaringar följdes av ett frustrerat ”men VARFÖR, varför MÅSTE man vara död?”
Jag ber om ursäkt för alla suddiga bilder men det var det bästa som gick att få till med en mobil i mörkret, medans jag gick.
Det är verkligen mörka dagar nu. Det är svårt att vara lika pigg och alert som under sommaren. Dagarna känns kortare och det är inte svårt att fylla dem med alla vardagligheter som måste göras. Som man ju gör medans jorden fortsätter snurra….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar