Från känslan av att flyga fritt mot något spännande har jag nu landat i det här. Igen.
I en värld där jag ibland vill säga upp mig från min egen existens för att jag inte längre vet hur jag ska hantera allt jag inte klarar av. Eller hantera besvikelserna när inget blir som jag vill. Eller känslan av att vara inlåst i en tillvaro där hur jag än gör, kan jag inte påverka någonting. Jag har stångat mig blodig redan och mycket känns som bortslösad energi. Allt onödigt och ingen bryr sig.
Så mycket har hänt inuti senaste halvåret, men nu kliver jag baklänges in i ett skal där både kropp och själ är trasiga. Igen. En stund. Det brukar gå över. Eller så är jag bättre på att låtsas att det regnar när solen skiner.
Just nu vill jag inte vara med. Så jag tar en paus, från det mesta.
Hej höst! Du faller mig inte i smaken.
2 kommentarer:
<3 <3 <3 det finns de som bryr sig!
<3
Skicka en kommentar